Skräddar-Djurberga fäbod

Genom slingrande grusvägar, gammal urskog och vackra vyer 2,5 mil norr om Orsa, och 1 mil norr om Skattungbyn finner vi Skräddar-Djurbergas fäbod. En plats där fäbodbruk drivits oavbrutet i minst 300 år. Idag, finns här betande djur under sommarhalvåret och framställning av mjölkprodukter sker på traditionellt vis. Restaurering av Skräddar-Djurberga påbörjades i början på 1960-talet, tack vare initativ av Orsa-Skattunge hembygdsförening. De första husen stod klara 1964, sedan har det fortsatts att restaurerats under årens lopp. Idag finner man alla de byggnader som användes vid hemfäbodar, stugor, mjölkbodar, kokskjul, härben, fähus, stall, torkhus och lador. 
 

När jag klev genom grinden och möttes av denna syn, blev jag alldeles varm i kroppen. Det var så vackert. Getterna och korna gick fridfullt och betande och solstrålarna som trängde genom regnmolnen färgade det gulnande gräset.
 
En nyfiken liten fjällko's kalv. Det var roligt att djuren här var väldigt vana människor.
 
 
Försäljning av fika fanns, för oss blev det kaffe och "bitå", som är tunnbröd med egengjord gammelost. När man köpt sitt fika, fick man det i en liten korg, så man kunde gå och sätta sig var man vela på fäboden. Tillgång att gå in i fäbodstugorna fanns också för den som vill. 
 
Även på fäbodstugornas tak kunde man uptäcka spännande flora.
 
 
Inte nog med att fäboden var fantastiskt fin, omringades den av magisk urskog, där man finner "stora granen". Som var väl värd sitt namn.
 
 
Innan hemfärd passade jag på att mysa lite med fäbodens fyrbenta invånare. Nu kan ni ju gissa vem som längtar ännu mer efter att få skaffa egna.. Haha.
 
Tröjan som jag har på mig är från Woolpower och den hittar ni här



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback