Älgjakt & höstblåsor

Hej på er! Nu var det några dagar sedan jag senast skrev. Jag har nämligen jagat älg förra veckan! Några älgar blev fällda, så nu är tacos- fredagarna räddade ett tag framöver. Haha!  Själv fick jag inte fälla någon älg iår, knappt se någon heller för den delen. Förutom under första dagen, då ko och kalv svepte förbi inne bland buskar och snår. Så lite fick man iallafall upp pulsen.
 
Skönt iallafall att få ha varit i skogen och njutit. Men iår sov jag endast en dag i stugan med dom andra, min lilla Astrid saknade mig och jag saknade henne, så bestämde mig för att sova hemma på ön och åka ut varenda morgon istället. Vilket har funkat bra, är trots allt inte så långt att åka. 
 
 
Hur som helst, iår var det inte riktigt guld och gröna skogar veckan igenom. På onsdags morgonen började mina händer svida, inget jag funderade så mycket uti, utan daskade på lite handkräm och for ut i skogen. Men under dagens gång, blev det bara värre. Händer och fötter svällde, och mot slutet på dagen var händerna fyllda med blåsor/prickar. När jag väl kom hem på kvällen, var det katastrof! Handflatorna var blodröda och kändes som man doppat dem i syra. Kunde knappt ta på någonting. Avvaktade ytterligare, för tänkte de skulle lugna sig. 
 
Då blossade axlarna upp. Så tänkte jag likaväl unde ringa 1177 och fråga vad sjuttsingen detta kan vara för något. Är inte allergisk annars, så tyckte allt detta var ytterst märkligt. Sagt och gjort, 40 minuter senare fick jag komma till vårdcentralen för undersökning. Doktorn hade inte den blekaste aning, han undersökte om det var skabb, men det var det inte. (Tack och lov.) Sen började han fundera om det var nån värre version av höstblåsor. Egentligen stämde symtomerna inte riktigt med höstblåsor, plus att det oftast drabbar barn från 10 år och nedåt. Men kan vara så att jag aldrig hade detta som barn, och därför inte var immun mot det.
 
Hur som helst, doktorn såg ut som ett frågetecken, och skickade hem mig med kortison och allergitabletter. Vi skulle höras på fredagen och se hur det hela utvecklades. På torsdagen var jag svullen med elefanfötter, och rödprickig  hud. Det var inte moment of my life, om vi säger det så. Surt som det var, blev det att återhämta sig hemma istället för jakt. 
 
När fredagsmorgonen kom var det i princip samma visa, förutom att svullnaden lagt sig lite, då jag sovit med både fötter och händer uppåt. Kortisonet hade knappast hjälp, inte heller allergitabletter. Huden sved fortfarande, men inte lika djävulskt. Så jag bet mig i läppen och for till skogs, kändes värdelöst att missa sista jaktdagen. Hade en bit att gå till passet den dagen, men det gick! Behövde inte byta plats när det var omställning för nytt område, så jag kunde sitta kvar och elda. Väldans tacksamt när man har elefantfötter. Haha.
 
Doktorn ringde igen under eftermiddagen, fortfarande funderande kring detta. Men vi bestämde att bara avvakta och fortsätta med kortison och allergitabletter, så skulle vi höras igen efter helgen.
 
Så, nu sitter jag här, ny vecka och svullnaden är borta, likaså det onda. Nu kliar det bara och hud börjar lossna från de prickiga områdena. Tjohoo..
 
Längtar redan tillbaka till tidiga morgnar, frostig okoberskog och den härliga stillheten. ♥
 
 
 



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback