Bosberget

Tanken var egentligen att jag skulle ströva kring Björnsjöbackarna. Den planen ändrades ganska snabbt, när jag åkandes i bilen såg Bosbergets klippor höja sig över trädens kronor långt där borta. Det var ju dit jag skulle denna dag, ingen annanstans.
 
Sagt och gjort! Jag svängde av från grusvägen, och in på Bosvägen, efter yttligare några meter svängde jag in på en halvtaskig väg som ledde mig närmare min destination. Parkerade min bil, och drog på mig ryggsäcken. Dagens äventyr kunde börja! 
 
 
Redan i början kom man in i gammal skog med rikt växtliv. Det stod inte heller på innan jag fick lite försmak på vad som komma skall längre fram.
 
 
Efter att man gått en hyfsat lång bit in i skogen, kommer man fram till "the wall". Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite nevös av tanken att jag faktiskt skulle ta mig upp för dessa stenblock. Dagen efter regnväder är varken stenar eller mossa speciellt roliga att ha och göra med - i halk synpunkt. Men det fick gå ändå!
 
 
Måste inflika hur imponerad jag faktiskt blev av denna plats, fast jag ännu inte tagit mig upp på toppen. Klippanväggens stenar var verkligen som skurna block, det såg ut som att någon placerat varje sten. Och all mossa som lagt sig på fick verkligen det hela att se ut som delar av ett inka tempel.
 
 
Fotot ovanför, togs efter att jag tagit mig upp en liten bit, självklart ser det inte så märkvärdigt ut på bild som det kändes i verkligheten. Men kikar ni på träden nedanför, ser man att det trots allt är en bit upp jag befinner mig.
 
 
Efter yttligare några meter upp, stannade jag till för att fånga denna vy. Berget ni ser är Gesundaberget, och till vänster har ni en bit av min hemby (ö) Sollerön. Här befann jag mig på ca 500 meters höjd.
 
Gesundaberget inzoomat, toppstugan syns lite grann högst upp. 
 
Solen och vikingarnas ö, Sollerön!
 
 
När jag nått toppen av berget kom jag till denna plats. Att vara här var lite som en dröm. Eftersom man fick gå ett tag in i skogen, för att komma "in" var det ungefär som att få vara lite i sin egna lilla "bubbla".
 
Men medans solen värmde mig gott, stannade jag bland tallarna, satt mig ned och såg mig omkring. 
 
Tack vare bergets breda omfång, var det stora öppna ytor. Marken var klädd med den mjukaste mossa och lite myrmark på vissa ställen. Sen utsikten.. Wow! Hur långt som helst kunde man se. 
 
 
Jag fortsatte min färd över berget, där jag hann stöta på en hel del skogsfågel. Inga större djur fick jag se idag, förutom spår.
 
 
Påväg ner från Bosberget passerade jag denna, mindre charmiga vy. Stora hyggen för mig, är som ett enda stort sår i naturen.
 
 
Något som var återkommande längst färden, var gigantiska stenblock, dessa kunde man finna lite varstans.
 
 
Bosberget bjöd på det mesta, även fantastiskt fin lövskog som hösten målat med sina färger. 
 
 
Bosberget var otroligt vackert, och spännande på många vis. Kanske inte det mest lättåtkomliga av platser när man som jag valde den brantaste sidan av berget, men helt klart värt att besöka för den som gillar lite utmaning, som mig. Även fast jag var där i nästan 5 timmar, har jag en hel del kvar att se känns det som, vilket betyder att jag måste dit snart igen.
 
 
 



Kommentarer

Sverige är verkligen magiskt vackert många gånger. Tack för att du delade med dig.

Svar: Verkligen! Finns många gömda skatter i vårat avlånga land. 😄
Natives of Yggdrasil


Kom ihåg






Trackback