Årets första HIKE!

Då kan jag bocka av årets första hike! 
Sommarvärmen har ju slagit till i västra härjedalen också, believe it or not men det börjar bli grönt lite här och var. Björkarna har fått sina gröna knoppar och små blad.
Igår blev det iallafall en tur upp till Hamrafjället med Ulf. Var så ofantligt varmt ute, så det var riktigt skönt att strosa genom björkskogen i skuggan.
 
"Åååå hopp!" Vi stannade en stund under björkarnas beskydd och plaskade runt lite i det rinnande vattnet. Något som definitivt uppskattades av Ulf!
 
Påväg upp mot kalfjället.
 
 
När vi hade kommit upp på toppen stannade vi för att dricka vatten och vila lite. Tur man hade ryggsäcken full med vattenflaskor.. Haha! Släppte Ulf ännu en gång, och som vanligt hoppade min 'studsboll' upp på varenda sten runt oss. 😛 Är så otroligt glad över att det går så fint att ha honom lös, att han trots allt tycker om att hänga med matte fast kopplet är avtaget.. 😀
 
Anderssjön med Helags skymtandes i bakgrunden.
 
 
 
Klart man hinner med lite mys på toppen så säg. Finns nog inga ord som kan beskriva hur mycket lycka man kan få uppleva som hundägare. Att hela tiden få se den här relationen som utvecklas, hur man hela tiden kommer varandra närmare, förstår varandra bättre. Det är en fantastisk resa! 
 



Sunday coffee

Kaffe, en god vän, skog och eld.
Fina ord som fyller livet med en jäkla massa glädje.
 
Idag tillbringade jag eftermiddagen med min goá Jessica och hennes fyrbening Fanny. Jag fick skratta som som sjutton och Ulf fick springa av sig. 
 
..Fast det var inte frid och fröjd hela skogsvistelsen, vi var ju nere vi sjön och elda, där isen hade börjat släppa från kanten. Ulf och Fanny sprang ner och skulle dricka, börjar med att Fanny plumsar i och får först svårt att ta sig upp, jag och Jessica ränner ner till sjön, Fanny kommer upp, men då har Ulf såklart hoppat från land UT PÅ ISEN! Han får panik då han inte är speciellt glad i vatten, och han börjar gny för att han inte kan ta sig över till land. 
Ulf börjar springa fram och tillbaka längst strandkanten, jag försöker sträcka mig och få tag i han, men det är alldeles för långt ut. Ulf får såkalrt mer panik och börjar gå UT på isen (!!) jag blir såklart livrädd att han ska falla genom. Det hade ju varit fullkomlig katastof.
 
Men jag hinner kalla in honom och han kommer mot mig igen, jag hoppar ut på en sten och sträcker mig så långt jag kan, Ulf sträcker sig fram med nosen mot min hand och jag kan nypa tag i nackskinnet på han, och dra han över. 
 
Slutet gott, allting gott. Men tänk så illa det kunde slutat. Isar är inte att leka med.
Today's lesson is learned kan man säga, min älskade Ulf. ♥
 
 



Tur upp för berget

Dagens lilla tur gick från vårt hem till Funäsdalsbergets topp.
Sommarvärme i luften och floder av smält snö rann ner från berget.
Skorna var skapligt blöta efteråt, men vi fick en riktigt fin tur jag och Ulf. Han var särskilt glad över att få springa lös på toppen. ♥
 
 
 
 
 



Tidigare inlägg