Dagar

Hej vänner! Nu var det ett tag sedan jag skrev. Dagarna har rent av bara flugit fram, har jobbat, varit ner till dalarna, och skaffat HUND! Ja ni läste rätt, efter ett år som hundlös, har vi nu utökat familjen med vår lilla Ulf, som är av rasen siberian husky.
 
Jag har i så många år tänkt på just en polarhund, och jag skulle väl egentligen säga att min långa barndomsdröm har besannats. Okej, det där lät väldigt dramatiskt, men det är lite så faktiskt. Stod mellan att skaffa en jämthund, (samma ras som min King var) eller en draghund.
Saken är den att som nyinflyttad funäsdaling blir det inte så mycket fokus på älgjakt i dagsläget, då jag inte har samma tillgång till jaktmarker... Därför fick införskaffandet av jaktkamrat vänta lite, och valet föll på en draghund.
 
Jag tycker folk kan vara så lustiga när man säger att man valt just denna ras, haglande fördomar är bara förnamnet. 
 
Ja, en husky har hög aktivitetsnivå, den måste få arbeta med både kropp och hjärna.
Ja, den har separationsångest och vill inte lämnas ensam.
 
Men säger jag, ska inte alla hundar få aktiveras och träna, och följa med familjen på saker? Inte skaffar vi väl hundar för att de ska sitta ensamma på sofflocket hemma som en dekoration? Självfallet är olika raser olika krävande på aktiveringsnivån, och huskyn vill arbeta extra mycket - det ska man vara medveten om! Med andra ord, en husky passar inte alla, men det passar oss med en aktiv livsstil. 
 
Här kommer lite bilder från Ulf's första dagar med mig, som vi tillbringade hos mina föräldrar i dalarna. Han är verkligen en underbar hund, full i energi och alldeles cool-lugn mellan varven.. Redan från första stund var han så fin med Astrid. ♥
 
 



När kalvarna vaktar orten..

...då bjuds det på gratis, miljövänlig och roande bilvätt längst mittådalsvägen.Tänkte jag bara skulle stanna till och ta ett kort på småttingarna, men slutade med att bilen blev omringad och rent av tvättad av alla kalvtungor. Det bästa var att en av kalvarna ville följa med in..Haha!!
 
 
 
 
 



Myskoxcentrum

Hej på er! Igår tog jag, min syster och barnen en tur till Myskoxcentrumet som finns i Tännäs. Jag hade inte hunnit dit ännu, så det var roligt att äntligen få premiär- besöka dessa urtidsdjur. Myskoxcentrums syfte är bland annat att bevara den svenska Myskoxen och bedriva avel och forskning. Exempelvis så släpptes lilla kalven Idun ut 2013.
 
Lite historia lånad från Myskoxcentrums hemsida:
"Myskoxen är det sista av de stora urtidsdjuren. 

Fossilfynd i Skandinavien pekar på att myskoxen för 30.000 – 44.000 år sedan betade här tillsammans med mammutar och ullhåriga noshörningar.

Allt eftersom vädret blev varmare trängdes myskoxen allt längre norrut. Vid sidan av klimatförändringen kan även jakt ha påskyndat utrotningen av myskoxen – dess beteende gör den lättjagad och forskarna tror att den kan ha varit ett populärt villebråd bland de forntida jägarfolken.

Vid början av 1900-talet fanns myskoxen kvar endast på norra Grönland och längs ishavskusten i Kanada. Från dessa populationer har flera försök gjorts att återinföra myskoxen till Spetsbergen och till Skandinaviska halvön. Efter andra världskriget hämtade en grupp norska fångstmän 27 myskoxkalvar på Grönland. Bara 11 kalvar överlevde transporten och fördes till trakten av Dovrefjäll i Norge, där ättlingarna lever än i dag.

Från dessa djur härstammade de fem myskoxar, som 1971 invandrade till Sverige och som blev grunden till vår nuvarande stam i Härjedalsfjällen. Under 70- och 80- talet växte hjorden till sig och var som mest drygt 30 djur. Från senare delen av 80- talet har antalet sakta men säkert minskat, beroende på ett antal faktorer. En stor orsak tros vara störningar och inavel på grund av den lilla genetiska spridningen inom hjorden.

Under 2000-talet har man gjort ett antal försök att sätta ut djur för att förbättra genetiken. 
Detta resulterade i att vi idag har en tjur med bra gener (hälften grönlandsgener och hälften svenska)."

 

 
Den guidade turen tog ca 1 timme, där guiden berättade om myskoxarna, de som var i hägnet såväl de som går på fjället. Centrumet var otroligt fint, och det var verkligen spännande att få komma så nära dessa djur. Jag hoppas att jag kommer få se en "lös" myskoxe någon dag!
 
Jag är ju en sådan där person som kan stå och iaktta djur hur länge som helst.. och visst smalt hjärtat när småttingarna kom fram för att äta. ♥
 
 
 
 



Tidigare inlägg Nyare inlägg